FAQ om designskydd!
Här ger våra varumärkesjurister svar på några av de vanligaste frågorna som vi brukar få om designskydd!
- Vad krävs för att få designskydd?
För att få designskydd finns en rad krav:
1) Designen ska vara ny. Helhetsintrycket av din design måste skilja sig från annan design som tidigare har gjorts allmänt tillgänglig. Du har ett år på dig att registrera din design från offentliggörandet.
2) Designen måste också ha särprägel; enkla och banala mönster som måste kunna användas av alla kan man inte få ensamrätt till.
3) Designen får inte vara uteslutande funktionsberoende. Designskydd är ett rent utseendeskydd, inte ett funktionsskydd. Teknisk funktion hör hemma i patenträtten.
4) Designen får inte innehålla någon annans varumärke, porträtt, efternamn eller upphovsrätt.
5) Designen får inte heller strida mot goda seder eller innehålla statsvapen eller statsflagga.
- Hur fungerar designskydd i olika länder?
I Sverige kan man få designskydd för sin produkt genom att inge en nationell mönsteransökan till Patent- och registreringsverket, PRV. Vill man istället ha skydd i hela EU ansöker man hos den europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, EUIPO. När det gäller skydd utanför EU finns en internationell myndighet, WIPO (World Intellectual Property Organization) till vilken ansökan om skydd kan ges in. Designskyddet gäller i max 25 år i Sverige och i EU. I andra länder varierar skyddstiden, i USA exempelvis är skyddstiden endast 15 år.
- Kan och bör man bevaka sina kunders design?
Eftersom myndigheterna i EU och Sverige inte granskar mot tidigare registrerade designs rekommenderar vi att du bevakar din registrerade design. Vi erbjuder sådan bevakning. Ofta har du som kund bra kontroll över dina konkurrenter och deras produkter. Vill du bevaka en specifik konkurrents nya designansökningar har du även möjlighet till en sådan bevakning via oss.
- Hur kan man använda designskydd och patent som kompletterande skydd?
Ett designskydd kan vara ett kompletterande skydd till ett patentskydd, det ena skyddet utesluter inte det andra. Ett designskydd skyddar produktens eller en produktdels utseende särskilt vad gäller linjer, konturer, färger, former, ytstrukturer och material. Ett patentskydd å andra sidan är ett idéskydd för lösningen på ett tekniskt problem. En designregistrering ger ett snabbt skydd. Om man vill ansöka om patentskydd för samma produkt är det viktigt att begära att designansökan hålls hemlig om inte patentansökan inges vid samma tillfälle eftersom en publicering av designen i annat fall kan utgöra ett nyhetshinder mot patentet.
- Är en oregistrerad design skyddad?
En oregistrerad design som uppfyller förutsättningarna för designskydd är skyddad. Men observera att den endast är skyddad i tre år och bara gäller mot efterbildningar. Om du vill ha ett längre skydd måste du ansöka om ett registrerat designskydd inom ett år från offentliggörandet. En oregistrerad gemenskapsformgivning som uppnår förutsättningar för designskydd får effekt så snart designen blivit offentliggjord inom EU.
- Kan man avtala om designskydd?
Vi hjälper våra kunder att upprätta, granska och förhandla designrättsliga avtal såsom licensavtal, överlåtelseavtal och samexistensavtal.
- Bör man utföra en nyhetsgranskning innan lansering?
Inför framtagning av nya produkter och lansering och marknadsföring finns det flera fördelar med att göra en nyhetsgranskning för att exempelvis se om tidigare liknande produkter har blivit designregistrerade eller för att förvissa sig om att man inte gör intrång i redan registrerad design för liknande eller identisk produkt. En sådan nyhetsgranskning kan du göra via oss och granskningsresultatet kan utgöra ett viktigt beslutsunderlag för ditt företag.
